Vi beräknar byggstart runt årsskiftet 2020–2021 och ett färdigställande strax efter sommaren 2021.

Ja, verksamheten på Råö bedriver rymd forskning av hög internationell klass. Byggnaderna på området är eftersatta och ses ständigt över. Inga beslut på större projekt är dock tagna.

I planeringen har vi låtit oss inspireras av Naturum-konceptet, fast med inriktning på rymd snarare än endast natur. Detta har blivit ett arbetsnamn under förberedelserna men kommer inte att användas officiellt framöver.

Chalmers har ett hyresbaserat sätt att beräkna kostnader för nybyggen, så det finns ingen exakt siffra. Byggprojektet innebär en investeringskostnad på ca 20 Mkr totalt för Chalmersfastigheter. Kostnaden regleras mot verksamheten i form av en marknadsmässig hyra.

Den nya utställningen, som inte räknas i kostnaderna för byggprojektet, har en budget på 375 kkr, men vi söker aktivt samarbetspartners för delar av utställningen. Personalkostnader, som inte heller ingår i dessa siffror, väntas inte överskrida dagens personalkostnader för utåtriktad kommunikation på observatoriet.

Chalmers har trots dagens ekonomiska påfrestningar ett uppdrag att fortsätta investera i utbildning, forskning, och nyttiggörande inför en hållbar framtid. Långsiktigt är regionens unga högskolans allra viktigaste resurs. Projektet har redan påverkats av den tuffare budgeten för 2020. Jämfört med tidigare planer är bygget mer blygsamt och personalkostnader mindre än tidigare beräknat.

Onsala rymdobservatorium har länge varit den mest synliga av många rymdrelaterade forskningssatsningar på Chalmers. Koordinering och samarbete ökar just nu mellan olika forskargrupper på Chalmers och med aktörer inom västsvensk industri, delvis sporrat av aktuella projekt som exempelvis satelliten MATS och radioteleskopet SKA. Det nya besökscentret i Onsala blir ett ställe där unga och allmänhet kan komma nära all rymdverksamhet som sker på Chalmers och i resten av Västsverige.

En prioritet för projektet är att göra det möjligt för unga och allmänheten att få en direkt och nära upplevelse av tekniken som används för att utforska universum. De stora radioteleskopen och den speciella miljön vid observatoriet Onsala är Chalmers viktigaste och mest påtagliga tillgångar av det här slaget.

Ja. Befintlig byggnad som nyttjats för utställning är uttjänt och behöver ersättas. Chalmers tydliga ambition är att verksamheten ute på Råö är en del av framtiden, därför skall fastighetsbeståndet förvaltas och utvecklas för att passa verksamheten. Projektet är planerat sedan länge och startades innan ”Ekonomi i balans”. Att avbryta processen mitt i innebär att man har mycket upparbetade kostnader för projektering etc. som inte kommer till någon nytta.

Sedan högskolereformen 1977 har högskolor och universitet lagkrav på sig att samverka med samhället, att sprida och dela med sig av kunskap (“tredje uppgiften”). Inom astronomiforskningen i allmänhet och på Chalmers i synnerhet finns en stark tradition av att samverka med skolor och allmänheten. Utställningen på Råö är ett forum för detta. För Chalmers är det dessutom viktigt att ha en kontaktyta där man kan komma i kontakt med potentiella studenter i tidig ålder för att inspirera till ett vetenskapsintresse.

Nu när Onsalas tvillingteleskop är i drift (och i ständig rörelse) kan man säga att platsen själv bär på en ny och allt viktigare berättelse om hur teknik för rymdforskning används för att bevaka vår planet och dess klimat. Forskningsinfrastrukturen Onsala rymdobservatorium och rymdverksamheten på Chalmers växer i betydelse och det gamla utställningshuset, som delvis inte heller var i gott skick, behövde ersättas för att kunna möta framtiden.

Det är vår tro och förhoppning att återbruk blir billigare, men det är svårt att utvärdera i förväg. Materialkostnaden är avsevärt lägre medan arbetskostnaden ökar en del. Projektet syftar till att bygga ett med hjälp av återbruk som inte är dyrare är nyproduktion.

Inom området bedrivs rymd- och geoforskning som bland annat är störningskänslig för radiotrafik, mobiltelefoner, mikrovågsugnar mm. Närheten till havet och ett Natura 2000-område ställer också höga krav på materialval och tekniska lösningar.

Nej, vi har tillsammans med NCC utarbetat metoder för kvalitetssäkring och provtagning för att säkerställa kvalitén.

T.ex. har vi med SBUF, svenska byggbranschens utvecklingsfond, ett utredningsuppdrag att prova en ny metod där organiskt återbrukat byggmaterial topsas avseende mikrobiell förekomst innan inbyggnad.

Resultaten gäller för byggskedena Produktskede (A1-A3). Klimatpåverkan från produktskede utifrån kostnadskalkylen är ca 170 kg CO2e per m2 Atemp (koldioxidekvivalenter i kilogram per kvadratmeter tempererad yta). Som jämförelse kan nämnas att ca 350 kg är ”normalt” vid nyproduktion.

Vi tillfrågade ett tiotal entreprenörer och NCC gick ut som vinnare av upphandlingen. Vi lät entreprenörerna räkna koldioxidekvivalenter på ett förfrågningsunderlag, i utvärderingen bedömdes hur man räknat, hur man sökt information och hur man argumenterat kring olika föreslagna tekniska lösningars koldioxidavtryck.

Att göra en upphandling enbart i koldioxidekvivalenter var helt nytt för oss, vi har heller inte stött på någon som tagit sig an något motsvarande. Vår projektledningspartner, Projektutsikter, bistod oss i framtagande av koncept och genomförande.

Målen har satts med utgångspunkt från byggherrens miljö- och kvalitetspolicy.

Vi följer BBR-kraven (Boverkets byggregler). Bygganden utgår ingen permanent arbetsplats för någon personal och vi bedömer därför att verklig energiförbrukning blir mycket begränsad beaktat byggnadens begränsade drifttider.

Givet att verksamhetens krav uppfylls ville vi fritt kunna välja bästa lösning för klimatet och miljön.

Vi har använt hela vårt kontaktnät. Chalmersfastigheter är till exempel med i projektet Återbruk i väst där vi haft gott stöd och fått bra tips. NCC är huvudansvariga för att finna återbruk och utan deras engagemang och kontaktnät hade det varit mycket svårt.

Byggnaden avses betjänas med enskilt avlopp. Utformningen har planerats noggrant för att undvika större utsläpp i havsviken. Här har Kungsbacka kommun bidragit med sitt kunnande.

Med hållbarhetsmålen för projektet i åtanke har vi anpassat gestaltningen och byggnadens läge för att undvika sprängning.

Nej, deras tekniska livslängd var uppnådd och verksamheten behövde nya lokaler som bättre motsvarar dagens krav. Den byggnad som demonterats och återbrukats var från 1960-tal.

Platsens unika förutsättningar och verksamhetens krav på en funktionell lokal men en god design.

White arkitekter är gestaltningsansvariga och har hjälpt Chalmersfastigheter att designa denna nya utställningsbyggnad med alla de hållbarhetsmål som ställts upp.

I första hand används återbrukat material, i andra hand felbeställningar och felleveranser till andra projekt inom kontaktnätet och i sista hand köps jungfruligt material in. Fokus ligger på att hitta återbrukat material med stor klimatpåverkan, till exempel stål.

Garantier på återbrukade material och produkter utgår, medan garantier på arbete kvarstår.

Vi tror att olika besökare kommer att ha helt olika svar på den frågan, och vi jobbar på att ta fram underlaget för att de ska få göra det.

Onsala rymdobservatorium driver ett särskilt projekt för att ta fram den nya utställningen. Vi samarbetar med Universeum och med andra både inom och utanför Chalmers. Vi utvecklar och testar utställningens innehåll med hjälp av skolor och andra i regionen och i samarbete med andra som arbetar med rymd och teknik på Chalmers.

Vi anpassar verksamheten löpande efter Chalmers rutiner och Folkhälsomyndighetens rekommendationer, och arbetar dessutom med att ta fram nya digitala sätt att uppleva observatoriet. Under byggtiden var planen alltid att minska besöksverksamheten för att kunna förbereda för det nya besökscentret.

Det beror framför allt på tillgång till personal. I vår planering har vi siktat på att kunna ta emot dubbelt så många besök.

Till skillnad från den tidigare byggnaden är nya huset från början ritat med syfte att visa upp och komplettera de tre stora radioteleskopen (25-metersteleskopet från 1964 och Onsalas tvillingteleskop, byggda 2017).

Besökscentret blir ett unikt sätt för Chalmers att göra grundforskning, avancerad teknik och hållbar utveckling tillgänglig för unga och allmänheten. Med sin plats alldeles intill observatoriets radioteleskop blir besökscentret Sveriges enda i sitt slag, och ger en upplevelse som knappt går att jämföra ens med liknande svenska forskningsanläggningar (t ex ESS/MAX IV i Lund, rymdbasen Esrange utanför Kiruna) eller observatorier. Till och med bland världens radioobservatorier är Onsala unikt med sitt läge i havsbandet.