Onsala Rymdobservatorium

Nu bygger vi ett nytt besökscentrum på en unik plats och ett alldeles speciellt sätt.

Som fastighetsägare vill vi begränsa vårt klimatavtryck!

Onsala nya besökscentrum bygger vi på ett hållbart sätt, där vi så långt som möjligt minimerar vår klimatpåverkan genom att maximera vårt återbruk, vi siktar på återbrukat byggmaterial till 85 %.

Läs mer här

På uppdrag av Chalmers tekniska högskola bygger Chalmersfastigheter ett nytt besökscentrum vid Onsala Rymdobservatorium på Råö som ligger på Onsalahalvön sydväst om Kungsbacka i norra Halland. Onsala Rymdobservatorium är den svenska nationella anläggningen för radioastronomi vid Chalmers tekniska högskola och förser forskare med utrustning för att studera jorden och resten av universum.

Det nya besökscentrat ersätter en tidigare, uttjänt byggnad på samma plats och rymmer utställningshall, konferensrum, mötesrum, laboratorium, teknikrum, pentry och WC. Byggnadens arkitektur har utformats för att optimera ett cirkulärt, hållbart byggande. I upphandlingen, som begärdes både i kronor och i koldioxidekvivalenter, ställdes krav på återbrukat byggmaterial till 85 %.

Stor vikt läggs vid att ge unga, allmänhet och projektpartners möjlighet att besöka området för att ta del av Chalmers kunskap inom rymd- och geoforskning. Besök sker via inbjudan från Chalmers.

”Nu när Chalmers vill visa upp hela universum och den senaste tekniken fordras det också att vi bygger på ett hållbart sätt där vi så långt som möjligt minimerar vår klimatpåverkan genom att maximera vårt återbruk. Detta är ett unikt projekt för Chalmers där vår förhoppning är att kunna dra lärdomar i allt från utsläppsdriven upphandling till projektering och genomförande med minimal klimatpåverkan”

Nicklas Arfvidsson, VD för Chalmersfastigheter.

Kortfakta: Chalmers nya besökscentrum på Råö

Beställare
Chalmers
Byggherre
Chalmersfastigheter AB
Arkitekt
White Arkitekter
Entreprenör
NCC Building Sverige
Lokalyta
495 m2
Uppskattad kostnad
25 mkr
Första spadtag
September 2019
Färdigt
December 2021
Ledord
Goda lärmiljöer, cirkularitet och låg klimatpåverkan

Flygtur över Onsala Rymdobservatorium

Bakgrunden till Chalmers nya besökscentrum

Onsala Rymdobservatorium grundades 1949 av professor Olof Rydbeck. Genom en testamenterad donation kom markområdet på 1950-talet i statens och Chalmers ägo. Observatoriet är i dag en geodetisk fundamentalstation som driver fem radioteleskop för astronomi och geodesi, bland annat det kända tvillingteleskopet och teleskopen för studier av stjärnor. Fokus ligger på astronomiska observationer och rymdforskning, det vill säga rymdbaserade mätningar av havsnivåer, jordskorpan och atmosfären. I den nya utställningslokalen får besökarna ta del av Chalmers kunskap inom rymd- och geoforskning. Ett motto är att öka förståelsen för jordens och mänsklighetens plats i universum och för teknikens roll i utforskningen av rymden.

Platsen

Vid havsbandet, 45 kilometer söder om Göteborg

Det nya besökscentrat byggs på samma plats som den befintliga byggnaden som efter uppgradering kommer att ingå i den nya, större byggnaden. Området är av riksintresse för naturvård och friluftsliv. Strax norr om platsen finns naturreservatet och Natura 2000-området Svängehallar-Fjärehals.

Hitta till RÅÖ

Konstruktionen

Vi vill visa Sveriges byggbransch att det går att återbruka i större skala

— Vår tanke är att återbruka en CE-märkt stålkonstruktion för stommen, säger Pär Johansson projektledare på Chalmersfastigheter. Vi kommer att klä in den med återbrukat byggmaterial som ska ha använts som byggmaterial i någon annan byggnad. Det material som inte går att använda i återbrukat skick ska i första hand vara spill eller felbeställningar som skulle ha slängts som avfall eller gått till materialåtervinning. Eftersom material som har specifika funktionskrav, som till exempel tätskiktsmaterial, är svåra att demontera från ett annat bygge behöver vi antagligen köpa in nytt. Därför lägger vi ribban på 85 procent återbrukat.

Ett återbruksprojekt

Målet är att 85 % av allt material som används ska vara återbrukat. Det material som inte är återbrukat ska i första hand vara spill eller felbeställningar som slängs som avfall eller går till materialåtervinning. Till exempel kan tätskiktsmaterial vara svårt att demontera och får därför köpas in nytt. Arkitekten har tagit fram en sammanhållen vision som vi använder när vi letar efter återbrukat material.

Upphandling i koldioxidekvivalenter

De tillfrågade entreprenörerna räknade koldioxidekvivalenter på ett förfrågningsunderlag som vår projektledningspartner bistått oss med. I utvärderingen tittade vi på hur de räknat, hur de sökt information och hur de argumenterat kring olika tekniska lösningars koldioxidavtryck. Det var ett helt nytt sätt för oss att upphandla, och vi har inte heller stött på någon som gjort så tidigare.

Vårt koldioxidavtryck från produktskede A1-A3 (klimatpåverkan från råmaterial, transport och tillverkning) är cirka 170 kg CO2e per m2 Atemp (koldioxidekvivalenter i kilogram per kvadratmeter tempererad yta). Som jämförelse är cirka 350 kg ”normalt” vid nyproduktion. Offerterna räknades även i SEK.

Ekonomi

Billigare eller dyrare med återbrukat material?

Om det blir billigare är svårt att utvärdera i förväg. Även om materialkostnaden blir avsevärt lägre ökar arbetskostnaden en del. Vårt strävan är att bygga det nya besökscentrumet med hjälp av återbrukat material som inte är dyrare än nyproduktion, fortsätter Pär Johansson.

Vad blir hyran?

Chalmers har ett hyresbaserat sätt att beräkna kostnaden för nybyggen. Byggprojektet har en investeringskostnad på cirka 25 Mkr som regleras mot en marknadsmässig hyra.

Materialval

En av våra utmaningar är att säkra att återbrukat material inte är kontaminerat eller fuktskadat. Därför har vi tillsammans med NCC tagit fram metoder för kvalitetssäkring och provtagning. Därmed har vi säkerställt att allt material testas noga för att vara felfritt vid användning. Trä, betong, fönster, dörrar med mera från befintlig byggnad ska användas. Övrigt trä ska vara certifierat enligt PEFC eller FSC. Inget ädelträ eller trä från regnskog ska användas. Återbrukad sten får användas. Vid inköp av nytillverkat material gäller att endast miljögodkända byggvaror ska användas.

Utmaningar

Vi skapar goda lärmiljöer, cirkularitet och låg klimatpåverkan genom att:

  • Definiera innemiljökrav med låg energianvändning
  • Sätta energikrav vid oregelbundna drifttider
  • Undvika sprängning i utsatt natur
  • Ta hänsyn till extremväder och klimatförändringar
  • Göra huset demonterbart
  • Göra designen flexibel
  • Undvika plastprodukter där andra material finns
  • Använda fordon med fossilfria drivmedel

Så söker vi efter återbrukat byggmaterial

Vi är partner i projektet Återbruk Väst som är en samverkansarena mellan fastighetsägare, arkitekter, konsulter, offentliga aktörer och forskare som vill återbruket inom byggsektorn. Återbruk Väst är en del av Centrum för cirkulärt byggande och leds av IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Business Region Göteborg. Återbruk Väst är en av de kanaler som vi söker återbrukat byggmaterial genom.

Den digitala inventeringsappen Palats är en annan väg att söka cirkulärt material genom. Här samarbetar vi med göteborgsföretaget Higate technology AB för att återanvända inventarier som möbler, inredning och byggprodukter. Därmed får vi en hållbarare resurshantering. Vi söker även återbrukat material via entreprenören NCC, återbruksexperten Reclaimd och våra sociala medier LinkedIn och webbsida.

Transporter, avlopp & avfall

Vi koordinerar transporterna till byggplatsen och räknar på deras klimatpåverkan. I Kungsbacka har vi en tillfällig återbruksdepå där vi samlar upp material för samtransport till byggplatsen. Byggnaden har enskilt avlopp. Utformningen har planerats noggrant för att undvika större utsläpp i havsviken. Kungsbacka kommun har här bidragit med sitt kunnande. Avfallet är minimerat och välsorterat vilket möjliggör återbruk eller materialåtervinning. Genom att vi gör detta kan även klimatpåverkan från transporter och byggproduktionen (A4-A5) beräknas.

Mer om nya besökcentret

En särskild görs satsning på unga som tidigt vill upptäcka spännande rymdteknik och astronomi. Vad som kommer att visas i den nya utställningshallen planeras just nu i samarbete med Chalmers och Universeum i Göteborg. Eftersom tekniken är känslig på byggplatsen intill teleskopen är mobiltelefoner förbjudna. Det innebär att all kommunikation som gäller byggnationen får genomföras på samma sätt som det gick till på 1980-talet, det vill säga med fast telefon och god planering.

Med besökscentrets unika plats i landskapet alldeles intill radioteleskopet blir besökscentrat Sveriges enda i sitt slag, och ger en upplevelse utöver vad liknande forskningsanläggningar eller observatorier kan erbjuda (till exempel rymdbasen Esrange Space Center utanför Kiruna eller ESS/MAX IV i Lund). Till och med bland världens radioobservatorier är Onsala unikt med sitt läge i havsbandet. Vi bygger det nya besökscentrat med en hållbar framtid i åtanke.

Vår hållbarhetsvision

Hållbara och inspirerande campus i världsklass

Vår hållbarhetsvision används i det nya besökscentrat som fokusområden för goda lärmiljöer, cirkularitet och låg klimatpåverkan. Det betyder bland annat att miljön inomhus har balanserade nivåer av dagsljus och solvärmelast och naturlig ventilation, att återbrukat och förnybart material används och att klimatavtrycket blir så lågt som möjligt.

Prioriterade globala mål

Agenda 2030 och de 17 globala målen för hållbar utveckling i Parisavtalet antogs av världens ledare 2015 och ska vara uppnådda till år 2030 i världens alla länder.

Chalmersfastigheter har valt att fokusera på 6 av de globala målen. Vi bedömer dem som särskilt intressanta för byggnationen av det nya besökscentrat genom att de bildar en gemensam utgångspunkt för vårt hållbarhetsarbete.

Mål 4
God utbildning
Mål 7
Hållbar energi för alla
Mål 11
Hållbara städer och samhällen
Mål 12
Hållbar konsumtion och produktion
Mål 13
Bekämpa klimatförändringarna
Mål 15
Ekosystem och biologisk mångfald

Vanliga frågor & svar

Vad anser ni är unikt med detta projekt?

Med dess teleskop och instrument för astronomi och forskning om jorden är Onsala rymdobservatorium Sveriges enda forskningsanläggning i sitt slag. Ambitionen med projektet är att på en unik plats med unik verksamhet även skapa ett unikt återbruksprojekt som visar Sveriges byggbransch att det går att återbruka i större skala!

Ingen mobiltelefon på site, hur har det påverkat produktionen?

Så som det gick till på 80-talet, med fast telefon och god planering!

Skyddsobjekt, vad betyder det?

Alla besök måste föranmälas och godkännas, det finns en speciallag som reglerar detta mer i detalj.

Vad gör Chalmers på Råö?

Onsala rymdobservatorium drivs av Chalmers, med stöd av Vetenskapsrådet, sedan mer än 50 år tillbaka med syfte att förse forskare med utrustning för forskning om jorden och universum. Som forskningsinfrastruktur och som del av en högskola har anläggningen på Råö ett ansvar att samverka med samhället och att kommunicera om verksamheten och forskningen till allmänheten, i synnerhet unga.

Visst är detta ett väderutsatt läge?

Ja extremt, det har påverkat både gestaltningen materialval och val av produktionsmetod.

När är det klart? Och när togs första spadtaget / beslutet att genomföra projektet?

Vi beräknar byggstart runt årsskiftet 2020–2021 och ett färdigställande strax efter sommaren 2021.

Planerar ni fler projekt på Råö och i så fall vilka, när mm?

Ja, verksamheten på Råö bedriver rymd forskning av hög internationell klass. Byggnaderna på området är eftersatta och ses ständigt över. Inga beslut på större projekt är dock tagna.

Varför har ni tidigare pratat om detta som ett “rymdrum”?

I planeringen har vi låtit oss inspireras av Naturum-konceptet, fast med inriktning på rymd snarare än endast natur. Detta har blivit ett arbetsnamn under förberedelserna men kommer inte att användas officiellt framöver.

Hur mycket kostar byggprojektet?

Chalmers har ett hyresbaserat sätt att beräkna kostnader för nybyggen, så det finns ingen exakt siffra. Byggprojektet innebär en investeringskostnad på ca 20 Mkr totalt för Chalmersfastigheter. Kostnaden regleras mot verksamheten i form av en marknadsmässig hyra.

Vad kostar utställningen?

Den nya utställningen, som inte räknas i kostnaderna för byggprojektet, har en budget på 375 kkr, men vi söker aktivt samarbetspartners för delar av utställningen. Personalkostnader, som inte heller ingår i dessa siffror, väntas inte överskrida dagens personalkostnader för utåtriktad kommunikation på observatoriet.

Varför satsar Chalmers på det här nu när högskolan stramar åt på andra områden?

Chalmers har trots dagens ekonomiska påfrestningar ett uppdrag att fortsätta investera i utbildning, forskning, och nyttiggörande inför en hållbar framtid. Långsiktigt är regionens unga högskolans allra viktigaste resurs. Projektet har redan påverkats av den tuffare budgeten för 2020. Jämfört med tidigare planer är bygget mer blygsamt och personalkostnader mindre än tidigare beräknat.

Det verkar vara mycket rymd på Chalmers just nu. Hur tänker ni framöver?

Onsala rymdobservatorium har länge varit den mest synliga av många rymdrelaterade forskningssatsningar på Chalmers. Koordinering och samarbete ökar just nu mellan olika forskargrupper på Chalmers och med aktörer inom västsvensk industri, delvis sporrat av aktuella projekt som exempelvis satelliten MATS och radioteleskopet SKA. Det nya besökscentret i Onsala blir ett ställe där unga och allmänhet kan komma nära all rymdverksamhet som sker på Chalmers och i resten av Västsverige.

Varför byggs ett besökscentrum för rymd i Onsala och inte till exempel i Göteborg?

En prioritet för projektet är att göra det möjligt för unga och allmänheten att få en direkt och nära upplevelse av tekniken som används för att utforska universum. De stora radioteleskopen och den speciella miljön vid observatoriet Onsala är Chalmers viktigaste och mest påtagliga tillgångar av det här slaget.

Är det ansvarsfullt att satsa på det här bygget under rådande ekonomisk situation?

Ja. Befintlig byggnad som nyttjats för utställning är uttjänt och behöver ersättas. Chalmers tydliga ambition är att verksamheten ute på Råö är en del av framtiden, därför skall fastighetsbeståndet förvaltas och utvecklas för att passa verksamheten. Projektet är planerat sedan länge och startades innan ”Ekonomi i balans”. Att avbryta processen mitt i innebär att man har mycket upparbetade kostnader för projektering etc. som inte kommer till någon nytta.

Varför behöver Chalmers en besöksanläggning?

Sedan högskolereformen 1977 har högskolor och universitet lagkrav på sig att samverka med samhället, att sprida och dela med sig av kunskap (“tredje uppgiften”). Inom astronomiforskningen i allmänhet och på Chalmers i synnerhet finns en stark tradition av att samverka med skolor och allmänheten. Utställningen på Råö är ett forum för detta. För Chalmers är det dessutom viktigt att ha en kontaktyta där man kan komma i kontakt med potentiella studenter i tidig ålder för att inspirera till ett vetenskapsintresse.

Varför måste man bygga besökscentret just nu?

Nu när Onsalas tvillingteleskop är i drift (och i ständig rörelse) kan man säga att platsen själv bär på en ny och allt viktigare berättelse om hur teknik för rymdforskning används för att bevaka vår planet och dess klimat. Forskningsinfrastrukturen Onsala rymdobservatorium och rymdverksamheten på Chalmers växer i betydelse och det gamla utställningshuset, som delvis inte heller var i gott skick, behövde ersättas för att kunna möta framtiden.

Visa fler
Varför bygger ni inom strandskyddsområde?

Byggnaden uppförs på en plats som redan är i anspråkstagen av en uttjänt byggnad. Byggnadens läge är invid teleskopen som utgör en bärande del av utställningen.

Projektet beskrivs som ett återbruksprojekt, vad innebär det?

Målet är att 80 % av allt material som används skall vara återbrukat, vilket innebär att det skall ha använts som byggmaterial i någon annan byggnad. De material som ej kan erhållas återbrukade skall i första hand vara spill eller felbeställningar som i annat fall slängs som avfall eller materialåtervinning. Material som har specifika funktionskrav som ej kan garanteras vid användning av återbrukat material kommer att köpas nytt, t.ex. tätskikt.

Visionen är 100% återbrukat, vad innebär det i verkligheten?

Visionen ligger till grund för val av arbetsmetod och har genererat ett mål på 80% återbrukat material. Vissa material, till exempel tätskiktsmaterial, kan vara svårt att demontera och får därför antas köpas in nytt.

Genererar återbruket många transporter?

Vi koordinerar alla transporter ut till byggplatsen och räknar på transporternas klimatpåverkan. I Kungsbacka har vi en tillfällig återbruksdepå, där samlar vi upp material för samtransport till byggplatsen.

Hur påverkar återbruket materialval?

Ja i viss mån. Arkitekterna på White har tagit fram en sammanhållen vision som guide som vi använder när vi letar återbrukat material.

Hur skiljer sig kostnaderna för att bygga med återbrukat jämfört med konventionella metoder?

Det är vår tro och förhoppning att återbruk blir billigare, men det är svårt att utvärdera i förväg. Materialkostnaden är avsevärt lägre medan arbetskostnaden ökar en del. Projektet syftar till att bygga ett med hjälp av återbruk som inte är dyrare är nyproduktion.

Vilka begränsningar innebär det när ni bygger inom observatoriets område?

Inom området bedrivs rymd- och geoforskning som bland annat är störningskänslig för radiotrafik, mobiltelefoner, mikrovågsugnar mm. Närheten till havet och ett Natura 2000-område ställer också höga krav på materialval och tekniska lösningar.

Återbruk: Blir huset sämre med återbrukat material än om det varit nytt material?

Nej, vi har tillsammans med NCC utarbetat metoder för kvalitetssäkring och provtagning för att säkerställa kvalitén.

T.ex. har vi med SBUF, svenska byggbranschens utvecklingsfond, ett utredningsuppdrag att prova en ny metod där organiskt återbrukat byggmaterial topsas avseende mikrobiell förekomst innan inbyggnad.

Vad har ni för koldioxidavtryck?

Resultaten gäller för byggskedena Produktskede (A1-A3). Klimatpåverkan från produktskede utifrån kostnadskalkylen är ca 170 kg CO2e per m2 Atemp (koldioxidekvivalenter i kilogram per kvadratmeter tempererad yta). Som jämförelse kan nämnas att ca 350 kg är ”normalt” vid nyproduktion.

Upphandlingen gjordes i koldioxidekvivalenter. Hur gick det till?

Vi tillfrågade ett tiotal entreprenörer och NCC gick ut som vinnare av upphandlingen. Vi lät entreprenörerna räkna koldioxidekvivalenter på ett förfrågningsunderlag, i utvärderingen bedömdes hur man räknat, hur man sökt information och hur man argumenterat kring olika föreslagna tekniska lösningars koldioxidavtryck.

Vilka utmaningar hade ni med upphandlingen?

Att göra en upphandling enbart i koldioxidekvivalenter var helt nytt för oss, vi har heller inte stött på någon som tagit sig an något motsvarande. Vår projektledningspartner, Projektutsikter, bistod oss i framtagande av koncept och genomförande.

Har ni ett hållbarhetsprogram? Vilka mål har ni satt upp och varför?

Målen har satts med utgångspunkt från byggherrens miljö- och kvalitetspolicy.

Energiförbrukning?

Vi följer BBR-kraven (Boverkets byggregler). Bygganden utgår ingen permanent arbetsplats för någon personal och vi bedömer därför att verklig energiförbrukning blir mycket begränsad beaktat byggnadens begränsade drifttider.

Hur ser ni på miljömärkning för projektet?

Givet att verksamhetens krav uppfylls ville vi fritt kunna välja bästa lösning för klimatet och miljön.

Hur har ni valt och hittat återbrukat material?

Vi har använt hela vårt kontaktnät. Chalmersfastigheter är till exempel med i projektet Återbruk i väst där vi haft gott stöd och fått bra tips. NCC är huvudansvariga för att finna återbruk och utan deras engagemang och kontaktnät hade det varit mycket svårt.

Avlopp / utsläpp?

Byggnaden avses betjänas med enskilt avlopp. Utformningen har planerats noggrant för att undvika större utsläpp i havsviken. Här har Kungsbacka kommun bidragit med sitt kunnande.

Vad har ni gjort för att inte förstöra den känsliga naturen på platsen?

Med hållbarhetsmålen för projektet i åtanke har vi anpassat gestaltningen och byggnadens läge för att undvika sprängning.

Är det inte onödigt dyrt att bygga om- och till, hade man inte kunnat behålla och renovera befintliga byggnader?

Nej, deras tekniska livslängd var uppnådd och verksamheten behövde nya lokaler som bättre motsvarar dagens krav. Den byggnad som demonterats och återbrukats var från 1960-tal.

Vad har arkitekten haft för utgångsförutsättningar och tankar kring designen?

Platsens unika förutsättningar och verksamhetens krav på en funktionell lokal men en god design.

Vad har arkitekten haft för roll?

White arkitekter är gestaltningsansvariga och har hjälpt Chalmersfastigheter att designa denna nya utställningsbyggnad med alla de hållbarhetsmål som ställts upp.

Vad händer om projektet inte hittar de delar som behövs?

I första hand används återbrukat material, i andra hand felbeställningar och felleveranser till andra projekt inom kontaktnätet och i sista hand köps jungfruligt material in. Fokus ligger på att hitta återbrukat material med stor klimatpåverkan, till exempel stål.

Hur fungerar det med garantier på återbrukat material?

Garantier på återbrukade material och produkter utgår, medan garantier på arbete kvarstår.

Visa fler
Vilka är besökscentrumet till för?

Besökscentret ska ge alla en upplevelse av hur teknik och forskning hjälper oss att utforska och att förstå universum och jorden. Skolelever från årskurs 2 och uppåt samt allmänheten är våra främsta målgrupper.

Hur besöker man besökscentret?

Besökscentret kommer att vara öppet för förbokade guidade visningar av skolklasser och andra grupper, och vid särskilda visningar för allmänheten. Det blir med andra ord inga stora förändringar mot tidigare rutiner för besök, men vi räknar med att kunna ta emot fler besökare och ordna fler visningar per år än vi tidigare gjort.

Hur skiljer sig verksamheten från andra som också kommunicerar rymden till unga, t ex Universeum i Göteborg?

Besökscentrumet på Råö är placerat mitt i forskningsfronten, bland de teleskop och instrument som ger forskarna en närkontakt med rymden och universum, mitt i en utsatt miljö som i sig är ett tydligt möte mellan jord, hav, atmosfären och rymden. Det är en stor skillnad gentemot övriga besökscentrum i regionen, och skapar en upplevelse av autenticitet.
Onsala rymdobservatorium är ett av få liknande anläggingar i Sverige där spetsforskning pågår och där besök är möjligt. Inom rymd och astronomi är rymdbasen Esrange utanför Kiruna landets enda andra motsvarighet.
Chalmers är en partner i Universeum och samarbetar även med andra som arbetar med att kommunicera naturvetenskap till unga och allmänheten både i Västra Götaland och Halland. Onsala rymdobservatorium har speciellt nära band till Universeum och Slottsskogsobservatoriet i Göteborg, Science Safari i Halland och Innovatum i Trollhättan. Målet är att komplettera verksamheterna på alla dessa ställen. Tillsammans gör vi Västsverige till ett starkt område inom att entusiasmera unga och allmänheten inom teknik, rymd och astronomi.

Varför är det nya besökscentret ungefär lika stort som det tidigare utställningshuset?

Vi hade gärna kunnat bygga ett ännu större hus med en ännu större utställning. Vid sidan om att hålla en realistisk budget är vår prioritet ändå att visa upp och ge tillgång till platsens allra största upplevelse: att komma nära teleskopen. Huset ska inte överglänsa teleskopen och deras arbete.

Vad kommer man att få uppleva på nya besökscentret?

Vi bygger en utställning som kompletterar teleskopen och som ger insikt och kunskap om hur teknik används för att utforska både jorden och universum. Huset blir en plats där alla kan få svar på de viktigaste frågorna om kosmos, rymdforskning och tekniken som hjälpt människor att förstå universum och vår plats i det. Utställningen ska vara tillgänglig och interaktiv och tilltalande för alla. Vi vill satsa bland annat på att ge tillgång till våra internationella projekt, speciellt världens största radioteleskop, SKA, Square Kilometre Array. I ett av rummen i huset ska besökarna på olika sätt få komma nära även teleskop som de annars inte kommer att kunna besöka.

Vad blir det häftigaste inslaget i nya utställningen?

Vi tror att olika besökare kommer att ha helt olika svar på den frågan, och vi jobbar på att ta fram underlaget för att de ska få göra det.

Vem bestämmer vad som ingår i den nya utställningen?

Onsala rymdobservatorium driver ett särskilt projekt för att ta fram den nya utställningen. Vi samarbetar med Universeum och med andra både inom och utanför Chalmers. Vi utvecklar och testar utställningens innehåll med hjälp av skolor och andra i regionen och i samarbete med andra som arbetar med rymd och teknik på Chalmers.

Hur påverkas besöksverksamheten av pandemin?

Vi anpassar verksamheten löpande efter Chalmers rutiner och Folkhälsomyndighetens rekommendationer, och arbetar dessutom med att ta fram nya digitala sätt att uppleva observatoriet. Under byggtiden var planen alltid att minska besöksverksamheten för att kunna förbereda för det nya besökscentret.

Hur många fler besök räknar ni med efter invigningen, jämfört med tidigare år?

Det beror framför allt på tillgång till personal. I vår planering har vi siktat på att kunna ta emot dubbelt så många besök.

På vilka sätt kommer den nya anläggningen att fungera bättre än den gamla?

Till skillnad från den tidigare byggnaden är nya huset från början ritat med syfte att visa upp och komplettera de tre stora radioteleskopen (25-metersteleskopet från 1964 och Onsalas tvillingteleskop, byggda 2017).

Vad är unikt med den nya anläggningen?

Besökscentret blir ett unikt sätt för Chalmers att göra grundforskning, avancerad teknik och hållbar utveckling tillgänglig för unga och allmänheten. Med sin plats alldeles intill observatoriets radioteleskop blir besökscentret Sveriges enda i sitt slag, och ger en upplevelse som knappt går att jämföra ens med liknande svenska forskningsanläggningar (t ex ESS/MAX IV i Lund, rymdbasen Esrange utanför Kiruna) eller observatorier. Till och med bland världens radioobservatorier är Onsala unikt med sitt läge i havsbandet.

Visa fler

För närboende

Detta avsnitt är till för dig som bor i närheten av Råö och kan bli berörd av transporter mm ut till Onsala Rymdobservatorium. Sidan kommer att uppdateras vid behov.

Vill du veta mer är du välkommen att höra av dig på mail till info@chalmersfastigheter.se

Presskontakt

Chalmers

Robert Cumming
Kommunikatör RÅÖ
Tel: 031-772 55 27
Skicka mejl

Christian Borg
Pressansvarig Chalmers
Tel: 031-7723395
Skicka mejl

Läs mer om Chalmers och RÅÖ

Chalmersfastigheter

Pär Johansson
Projektledare
Tel: 031-772 62 26
Skicka mejl

Ina Petersson
Kommunikationsansvarig
Tel: 031-772 62 45
Skicka mejl

Läs mer om CF och RÅÖ

White Arkitekter

Maria Glädt
Miljöspecialist
Tel: 031-60 87 99
Skicka mejl

Karin Hedén
Hållbarhetsspecialist
Tel: 031- 60 87 30
Skicka mejl

Vitaliya Mokhava
Hållbarhetsspecialist
Tel: 031-60 87 83
Skicka mejl

Läs mer om White Arkitekter

NCC Building Sverige

Carin Kärrberg
Kommunikationspartner
Tel: 070-088 77 59
Skicka mejl

Magnus Simonsson
Affärschef Väst
Tel: 070-658 86 78
Skicka mejl

Läs mer om NCC & RÅÖ

Partners

Kontakta mig om du vill veta mer om RÅÖ
Pär Johansson
Pär Johansson Projektledare